Date:juli 13, 2014

Bia Bergström

bergströmbia1
Orientalisk Dans, Karsilama 9/8 buttontillbakatilllärare
Min undervisning:

Både turkisk och arabisk stil används på lektionerna och fingercymbaler tränas alltid. Stor noggrannhet läggs på isolationsövningar, att kunna separera höfter, bröstkorg, axlar och huvud. För att klara av de isolerade rörelserna behövs styrka. Därför tränas det också mycket mage och rygg under uppvärmningen. Det är en mycket positiv och tillåtande stämning under klasserna med plats för mycket skratt. Den orientaliska dansens ABC lärs ut till eleverna så de sen kan skriva/dansa sina egna ord med sin egen personliga stil. Njutningen av att få använda sin kropp till musik är viktig!! Vid vissa klasser tränas slöja, käpp eller tamburin. För att komma upp till mel/ava nivå krävs det mycket mer än en fantastisk teknik. Närvaro i rörelserna, kontakt, utstrålning, kunna improvisera och samspela med andra dansare. Musiken är turkisk, arabisk, pop/shabi och traditionell folklore.

Hur det kom sig:

När jag var liten fanns det en rullbandspelare i mitt hem. På ett av banden hade min pappa läst in sagan om Tummelisa. Precis innan Tummelisa så hade han läst in ett föredrag om Cheops pyramid. Mamma visste inte hur man spolade fram bandet så i väntan på min favoritsaga fick jag lyssna på föredraget. Kanske väcktes en nyfikenhet på Egypten då. I januari 1980 kliver jag in på min första orientaliska danslektion på Kungsgatan i Stockholm. Där står läraren, Lisa Djeylan höggravid, och rullar på magen. Två veckor senare föds hennes dotter Sabriye. Jag fortsätter att träna för Lisa och blir så småningom tillfrågad om att bli medlem i den professionella gruppen Astarte. Med Astarte turnerade jag i hela Sverige. Samtidigt med detta började jag också undervisa samt uppträda som solodansös. -91 var jag med och bildade gruppen Elibelinde. Vi är fortfarande verksamma med föreställningar vid olika kulturevenemang, festivaler och fester.